Kapitel 134
Kategori: Stammen Icylake
Zucchini tog ledigt resten av dagen. Vilken dag förresten! Förrutom att det fått ett fantastiskt fin son och att förlossningen gått jättebra hade han fått erbjudandet att bli borgmästare. Självklart hade han tackat ja. Han kände sig stoltare än någonsin. De döpte tillsammans sonen till Cucumber.
Inte nog med att vakna flera gånger om natten på grund av lille Cucumber var spökena i full fart. Det var de nästan varje natt. Varken Zucchini eller Karri var särskilt imponerade eller glada över spöken. Men Zucchini visste att det var några av hans äldre släktingar och att det på något vis var ärofyllt att ha dem begravda på gården. Om det var värt det visste han inte. Han var lite less på att svimma av nervositet nästan varje natt...
Zucchini had en hel del fester i huset. Han frågade aldrig om Karri var med på det, vilket hon tyckte var lite jobbigt. De hade ju faktiskt ett spädbarn och de bodde alla tre i huset. Zucchini var glad då stadens medborgare ville ta kort och komma med förslag, som den borgmästare han var. Sedan försökte han alltid få donationer. Han var bra på att snacka och de flesta ville dela med sig.
Hans mycket generösa och unga älv-mormor Melon ville gärna bidra med pengar åt hans olika projekt. Det kändes lite konstigt att ha en mormor som var så gammal men såg lika ung ut som han själv. Men han visste att det var så med de övernaturliga simmarna. Inget han gärna ville beblanda sig med själv. Släktingar var väl undantaget.
Lille Cucumber växte för varje dag. Karri älskade att ta hand om honom. Hon fantiserade om att skola in honom på en rik skola när han blev äldre... Kommunala skolor var inget för hennes son. Zucchini höll helt och hållet med henne. Han var glad att de hade samma syn på uppfostran!
Det skulle nog bli två barn på rik, privat skola förresten. Karri var gravid igen!
