Kapitel 122
Kategori: Stammen Icylake
Det var en härlig sommardag. Trots Papayas hastiga uttflyttnad hade hon lovat att komma på poolpartyt nästa dag. Zucchini, som var galen, hade tagit fel på vädret och slängt sig i poolsängen i sina ytterkläder. Han verkade inte bry sig så hårt om det.

Grape var uppe på övervåningen och fixade i sovrummet då han tittade ner och fick se något som fick honom att fasa. Wita var här!!! Han blev alldeles svettig. Han tittade överallt på gården för att se om någon redan hunnit komma till skada. Varför var hon här? Och inte på mentalsjukhuset? Och NU?! Han sprang nedför trapporna för att rädda sin familj.

Han skulle precis störta ut ur glasdörrarna då han såg sin älskade Sabina stå och läxa upp henne.
"Vad F*N gör du här?!? Du ska ut härifrån!! Bort från våran gård! Du förstörde Grapes liv, vet du det? Du ska vara inspärrad och ingenting annat!"


Han visste att hans pappa berättat om den psykotiska kvinnan som snärjt honom, och att det var så Papaya kom till... Det lät hemskt. Men Papaya hade ju blivit en så bra människa. Det var konstigt hur det funkade.

Det hade blivit kväll och festen var fortfarande i full gång. Det spelade ingen roll att polisen besökt festen och allt. Stammen Icylakes vänner stannade alltid länge på deras fester!
Zucchini hade pratat med henne några gånger på skolan, på matten. Han hade bjudit in henne till festen, men hon kom först sent på kvällen. Det gjorde ingenting. De dansade nästan in på natten och han trodde att han nog höll på att bli kär i henne.