Kapitel 89
Kategori: Stammen Icylake
Melon kände sig värdelös. Marley vände om helt och förklarade för sin familj att Melon bara hoppade på honom! Han visste inte ens vem hon var. Melon försökte säga att Marley flirtat med henne och bjudit över henne. Hon visste inte att han hade en familj.
Usch vilka män det fanns. Antingen var de onda eller otrogna, eller båda. Och hur kunde Melon veta? Hur kunde hon veta innan hon hunnit bli involverad med någon? Det kändes hopplöst. Ändå ville hon uppleva den riktiga kärleken. Hon visste att det fanns. Hon hade sett den mellan sina föräldrar så många gånger!
Melon såg bra cool ut när hon kom hem från jobbet och avlöste barnvakten. Hon misstänkte att Pear inte alls trivdes med barnvakten. Han var alltid grinig och trött när hon kom hem. Han hade i och för sig grinig som egenskap, men Melon ville förstås vara den han älskade mest och högst i hela världen.
Melon hade hört med Carrot om hon kunde sitta barnvakt ikväll. Melons liv handlade mest bara om jobb och blöjbyten. Eftersom hon var helt ensam med Pear var det så det blev. De behövde en inkomst och Pear behövde fostras till en bra pojke, samtidigt. Tiden verkade inte räcka till. Men Melon hade bestämt sig för att åka iväg på fest en kväll. Hon hade blivit inbjuden av en arbetskompis. Det kunde väl bli kul!
"Jag hade faktiskt bara en dålig dag den gången jag ignorerade dig. Jag hade precis blivit av med min befordran... Men det ska du veta. Fastän du var ung första gången vi träffades tyckte jag du var fantastiskt vacker!"
Melon fnittrade och kände alla fjärilar i magen. Samt lite annan berusning då.
Melon tog risken. Hon bjöd över Jamie några dagar senare. Han verkade inte dum än, utan helt underbar. Älvor kunde man lita på. Dessutom rymdes de båda i älvhuset!
