Sims by Skogsraah ◊

Legacys & Historier

Kapitel 81

Kategori: Stammen Icylake

 
Att tatuera sig kändes. De båda var ömma och trötta då de kom hem. "Gäsp, jag går och lägger mig nu! Jag är ju älva och kommer härmed med glädje vara vaken på dagarna och sova gott om nätterna!"




"Men Melon... Sa jag inte det? Jag åker nu. Jag ska till universitetet! Studera vetenskap och plumbot-bygge!"
"Va, åker du nu?!?!"


Melon tittade gråtfärdigt på sin syster. "Men var det inte nästa vecka du skulle åka?"


 

"Nej, det blev tidigare. De kunde ta in mig nu istället, och jag vet inte vad jag ska göra här ändå. Mamma och mamma vet om det och vi har sagt hejdå. Men vi kommer ju höras! Jag kommer tillbaka till Dragon Valley sen!"

Melon kramade om Carrot som var alldeles svettig. De började asgarva och Carrot sa att hon skulle ta en dusch så fort hon kommit fram. Hon tog adjö av katterna, Winter och packade det mest nödvändiga och åkte iväg.


 
 
Nästa morgon såg Melon att vampyraltaret var borta. Istället stod där något så fint. Ett älvhus!! Melon sprang ut för att tacka sina föräldrar tusen gånger om, då det slog henne att det kanske fanns en anledning till att altaret var utbytt.

 

"Åh min lilla älskling. Älvhuset har vi gett dig för att det här är ditt hem nu! Vi ger vårt fina, kärleksfulla hem till dig! Vår fina älv-dotter. Du ska få föra stammen vidare. Jag och Chloe tänker åka runt litegrann. Besöka våra rötter i Rumänien, upptäcka fler vampyr-kulturer. Nu är det du som bestämmer!"

Melon tittade storögt på sin mamma. Fylld med total lycka, men även total sorg. De skulle lämna henne! Allihopa skulle plötsligt lämna henne! 

"Vi åker när du känner dig redo, gumman. Men nu är du vuxen. Det är du som håller stammen Icylakes öde i dina händer!"


 
Melon spenderade hela dagen utomhus. Flög omkring i de vackra skogarna. Så många tankar i huvudet. Ett helt nytt liv! Hon ville föra stammen vidare. Hon ville klara det här ensam! Då hon kom hem sent på kvällen meddelade hon sina föräldrar att de var fria att åka när de ville. Sedan skuttade hon in på deras rum, som inte var deras rum längre - utan hennes! Och det var omgjort!

"Det är våran avskedspresent till dig. Vi hoppas du ska trivas, och hjälpa dig på vägen som rockmusiker. Det kommer du klara. Vi hörs efter vår Rumänien-resa!"
 
 
 
Kommentera inlägget här: