Kapitel 71
Kategori: Stammen Icylake
De bestämde sig för att gifta sig redan nästa helg. De lade bröllopet på kvällen, förstås. De var ju vampyrer. Regnet öste ner men det gjorde ingenting. Chloe hade ordnat fint med blommor och det nya månuret och allting kändes perfekt.
"Ja det är klart jag tager dig min fina, galna Pommi!!"
Det kysstes en lång stund. Några av gästerna hade varit tveksamma till deras bröllop, men det sket de fullständigt i. Bröllopet var så vackert att många av de tveksamma applåderade och grät. Det kändes bra att omvända dem. Deras kärlek var så stark. Inget kunde ändra på det.
-Jag tror jag aldrig mer komma hitta ett såhär perfekt par!! Vilken kärlekshistoria detta blev! *snyft* /Skaparen
Pappa/morfar Orion var på plats. Han hade blivit gammal. Pomegranate hade velat träffa honom mer, men de båda verkade aldrig hitta läge. De hade ofta pratats på telefon och han hade närvarat vid alla födelsedagar. Men så väcktes Pomegranate ur sin romantiska dröm. Ett förskräckligt rosslande kom från Orions håll och sedan började gästerna skrika.
Pomegranate kunde inte tro sina ögon. Han var borta! Bara sådär! Hon bröt ut i gråt. Såhär mycket hade hon aldrig gråtit förr. Var han så gammal?! Hon hade ingen aning. Hon hade inte haft någon aning! Hon såg sin pappa tyna bort framför ögonen och sedan kom liemannen.
"Åtminstone fick han dö vackert. Han fick dö till synen av att hans dotter var lycklig. Och av att kärleken segrar. Han var lycklig när hon dog Pomegranate, för att du var lycklig."
Chloe snyftade ikapp med Pomegranate och tyckte att de skulle röra sig in från regnet. De kunde bli sjuka här ute.
Tvillingarna hade inte träffat deras morfar så ofta. Men de var fortfarande ledsna. Speciellt Carrot. Hon var familjeinriktad och sörjde lika mycket för sin mammas skull.
"Det ordnar sig Carrot. Vi har varandra! Vi har mamma och mamma! Det kommer gå över. Gråt inte."
