Kapitel 62
Kategori: Stammen Icylake
Chloe kom! Hon hade inte svikit henne! Pomegranate sa att hon inte behövde förklara. Huvudsaken var att hon var här nu. Regnet öste fortfarande ner och Chloe tittade sig omkring.
"Så du bor här helt själv nu? Jag hade inte haft något emot att bo i det här stora huset med dig!"
"Så du bor här helt själv nu? Jag hade inte haft något emot att bo i det här stora huset med dig!"

Chloe var så trött efter resan. Pomegranate visade henne sovrummet, stoppade om henne och satte sig med en tetra blod. Hon hade nyss bytt ut köksmöblerna. Apple hade varit så mycket för det futuristiska stuket. Ja, hon var ju alien. Men Pomegranate trivdes inte med så mycket vitt och nytänkande. Det här kändes mycket bättre.

Nästa morgon, i lagom tid då Pomegranate tänkte lägga sig, hade hon två allvarliga saker att fråga Chloe om.
"Jag vet att jag inte frågat innan. Jag har inte velat förstöra dig. Du är så vacker som du är. Men finare skulle det bli om du kunde leva med mig för evigt. Vill du det?"
Chloe nickade och Pomegranate omvandlade med glädje sin älskade till vampyr. Sedan var det nästa fråga. Chloe hade blivit yr av bettet och de la sig ner på sängen. Pomegranate tog Chloes hand. De hörde några barn plaska i vattenpölarna där ute. De log mot varandra och Chloe utbrast: "Ja. Jag vet vad du tänker, och ja! Jag vill! Ska vi adoptera?"
"Jag vet att jag inte frågat innan. Jag har inte velat förstöra dig. Du är så vacker som du är. Men finare skulle det bli om du kunde leva med mig för evigt. Vill du det?"
Chloe nickade och Pomegranate omvandlade med glädje sin älskade till vampyr. Sedan var det nästa fråga. Chloe hade blivit yr av bettet och de la sig ner på sängen. Pomegranate tog Chloes hand. De hörde några barn plaska i vattenpölarna där ute. De log mot varandra och Chloe utbrast: "Ja. Jag vet vad du tänker, och ja! Jag vill! Ska vi adoptera?"

Pomegranate tittade allvarligt på henne. Hon förklarade att det inte skulle fungera. Stammen Icylake var viktig. Det var hennes uppdrag att föra stammen vidare, och det var tvungen att ske genom blodsband.
Chloe blev osäker. "Men hur menar du då? Måste du vara med någon annan?" Hon fick tårar i ögonen. Pomegranate sa att hon aldrig någonsin skulle vara med en man på eget bevåg. Hon ville aldrig vara med någon annan än Chloe. Men det var såhär det var tvungen att bli om de skulle skaffa barn. De låg länge och diskuterade tills de båda beslöt sig för att det var så det fick bli. Nu var de tvungen att hitta en man!

Pomegranate frågade hundra gånger om ifall Chloe verkligen skulle vara okej med att hon var med någon annan. Det var ju för deras skull, men hon förstod att det skulle kännas obehagligt. Det skulle det för dem båda. Pomegranate hade en stor klump i magen då hon åkte ut i stan för att hitta en blivande far. Ja, inte för att han skulle få någon del i det framtida barnets liv...

"Hehe... Du menar att vi skulle gå bakom disken? Vem tar du mig för? Jag har ett jobb att sköta. Dessutom beblandar jag mig inte med vampyrer som dig".
"Fan." Pomegranate gav honom en ilsken blick och gick därifrån.