Sims by Skogsraah ◊

Legacys & Historier

Kapitel 52

Kategori: Stammen Icylake


Det blev ett liv där inne. Värre liv än Pineapple någonsin kunnat ana. Men nu var hon ju utflygen och slapp det, som tur var! Winter, som blivit vuxen hund, tog ut förvirrelsen i situationen på brevbäraren som tydligen var lite väl högljudd i djupsnön. 


 
"Jasså Pomegranate, du har över TJEJER om besök på nätterna då jag jobbar!! Att du vågar!! Tro inte att din pappa håller dina hemligheter. Minns du vad jag sa om ondska?!? Min ondska?? Ser jag henne här en gång till får du med mig att göra på RIKTIGT! Du ska PASSA dig så du inte blir gravid!"



Pomegranate gav sin mamma den längsta blicken som praktiskt taget skrek ut att hon var helt dum i huvudet. "Men mamma, VI ÄR TVÅ TJEJER - INGEN AV OSS KAN BLI GRAVIDA!! För att vara ondskans kejsarinna är du jävligt blåst. Lämna mig och min tjej ifred, tack."
 
 
 
Apple kokade. Hon hade aldrig varit en särskilt bra mor. Det kunde säkert finnas bra, onda mammor. Apple hade brytt sig mycket om hennes små döttrar när de var små. Men nu ville hon bara känna ondskan flöda i hennes ådror. Det var som ett beroende Hon behövde starkare och starkare onda upplevelser. Inget kunde stoppa henne, fastän det gällde hennes egen dotter.

"Hallå. Ja. Jag vill inleda ett samarbete. Jag vill förgöra min dotter!!!"


 
Ingen visste vilka hemska planer Apple smed. Det var äntligen dags för Pomegranate att bli ungdom! Hon och gästerna var lyckligt ovetandes. Apple ställde sig i en vrå. Hon firade inte sin dotter. Men Pomegranate var inte oälskad. Pappa Orion och Lydia skrek och tjoade på hennes dag! Än var båda Pomegranate och Lydia vid liv...
 

Förvandlingen från tonåring till ungdom gick snabbt. Pomegranat kastade sig framför den stora spegeln i köket efter hon bytt kläder och frisyr. "Fan vad snygg jag är! Det här kommet gå som en dans! En blodig dans..."


Pomegranates självförtroende hade växt kraftigt och hon sneglade mot sin flickvän som beundrade henne med stora ögon. Lydia var fortfarande tonåring. Hur skulle det bli nu? Pomegranate var inte orolig. Hon hade planerat hela dagen. Hennes stora livsönskan var att omvända staden, och hon visste precis vart hon skulle börja...



Kommentera inlägget här: