Kapitel 49
Kategori: Stammen Icylake
Pomegranate älskade naturen och hjälpte gärna sina föräldrar med trädgården. Eftersom hon var vampyr lärde hon sig färdigheter ruskigt snabbt. Det gjorde varken till eller från för henne. Det var bara bra att hon fick många möjligheter till framtiden, vad hon ville göra.
-Detta kan förstås räknas som fusk, att jag tänker fortsätta ha henne som vampyr, men så kommer det se ut i denna legacy! /skaparen
-Detta kan förstås räknas som fusk, att jag tänker fortsätta ha henne som vampyr, men så kommer det se ut i denna legacy! /skaparen
En eftermiddag kom Pomegranate hem med en överraskning till familjen. "Kolla vad jag har adopterat! En liten bulldog! Nu behöver vi inte sakna katterna så mycket."
Winter, fick den lilla valpen heta. Det var en hon, och hon såg väldigt liten ut i sin mycket mycket stora korg.
Winter, fick den lilla valpen heta. Det var en hon, och hon såg väldigt liten ut i sin mycket mycket stora korg.
Vilken yrsel. Pomegranate rusade in på toaletten och försökte spy. Det kändes som att hon skulle svimma. "Det är blodet. Jag känner det. Det räcker inte med tetrorna i kylen. Jag måste ha färskt blod!!!"
Pomegranate stack iväg sent på kvällen för att leta några simmar att skörda. Hon förstod inte vad som var fel med henne. Det var något med hennes kropp. Hon kunde inte bita dem. Hon funderade på om hennes pappa hade rätt. Att det är först som ungdom man kan välja att dricka färskt blod från en sim. Hon trodde att han sagt det bara för att lugna henne, men det verkade stämma...
"Vad gör du ute såhär sent?! Du har skola imorgon och ska INTE vistas ute vid den här tiden!! Glöm inte att jag är en ond alien. Du vill inte göra mig arg!!!"
