Kapitel 117
Kategori: Stammen Icylake
När Sabina plötsligt kände vattnet gå blev det dramatik i hallen. Vår första arvinge och grundare Olive var uppe ur graven och fick panik då hon såg att det var dags! Olive var ju en väldigt nervös sim då hon levde och snart hade hon svimmat på golvet.
Papaya skrek och visste inte vad hon skulle ta sig till. Pappa var på jobbet och hon kände sig minst sagt i en utsatt situation! Sabina sa att Papaya gärna fick följa henne till sjukhuset, men orolig behövde hon inte vara. Papaya ringde en taxi åt dem också var de på väg.
De hade blivit tvugna att sova över på sjukhuset. Nästa morgonen när de kom hem rusade Grape så tyst han kunde mot dem och gav de alla en stor kram. Denna gång hade det blivit en dotter. De bestämde sig för namnet Clementine.
Några kvällar efter de kommit till rätta med den nya babyn var det dags för Papaya att bli en stor flicka. Sabina grät glädjetårar. Oj vad stor hon skulle bli! Hon visste att Papaya inte var hennes riktiga dotter, men det kändes verkligen så. Papaya gjorde en dramatisk gest och önskade sig något fint medan hon blåste ut ljusen.
Maya gillade Papaya extra mycket och sov gärna på golvet i hennes rum. Det hade Papaya inget emot. Hon var lite mörkrädd... Men det skulle hon aldrig våga erkänna! Hon släckte tveksamt lamporna och hoppades på att första dagen i hennes nya klass skulle bli bra.
