Kapitel 5
Kategori: Stammen Icylake
"Hoppas du har det bra lilla Olive. Vi tänker på dig och hoppas du har lärt känna civilisationen och kanske hittat kärleken vid det här laget. Ja du är ju så vacker lilla flicka, du får inte vara för blyg. Du kommer inte tillbaka hit mer och det vet vi båda. Gör det bästa av situationen så hörs vi senare!"
Olive fällde en tår. Hennes familj. Nej hon skulle inte få se dem mer. Hon förstod i vilket fall inte hur det skulle kunna vara möjligt. Det var för det första en farlig resa man gjorde, då man reste tillbaka. Många hade prövat, men slutat som det alltid slutat - i pannkaka. Ändå var väl hoppet det sista som lämnade en, eller hur det var, så oavsett statistik på dödsfall provade många. Klart man började längta efter familjen. Alla kunde inte anpassa sig i den nya världen. Efter en vecka i Dragon Valley, som faktiskt var en riktigt vacker stad, kände ändå Olive att det här åtminstone var att föredra framför döden.
"Ja jag vet, mamma och pappa. Det är svårt att ha lämnat er men vi vet båda att det är så det fungerar. Vi kan ju alltid videochatta. Har ni lärt er det än? Om ni vill se mig igen vore det smart..."
Olive tog tag i sitt liv och tvekade för första gången inte vid porten då hon lämnade hemmet. Olive hade vid ett tidigare tillfälle i livet fått förutspått att hon skulle bli en utmärkt detektiv. Hon hade sökt om tjänsten via den dagliga tidningen. Hon hade fått jobbet och de skulle höra av sig när de behövde henne på något uppdrag. De hade bara inte hört av sig än... Hon fick ett erbjudande om att hjälpa polisen, men det var inte riktigt det hon hade tänkt sig. Det verkade bara vara en valfri tjänst vilken sim som helst kunde göra. Men kunde hon tjäna någon slant så.
Det gick väl sådär. Polisen tyckte inte hon var särskilt hjälpsam då hon inte pratad överhuvudtaget. Hon suckade och tänkte att det där förutsedda bara måste ha varit ett falskt påhitt. Hon kan ju knappt prata med simmar!! Hon skulle hon klara av något yrke överhuvudtaget?
Tvärs över vägen höll några simmar på med något väldigt konstigt. De gapade och skrek och vevade med skyltar. Olive blev rädd men fascinerad och gick fram.
