Sims by Skogsraah ◊

Legacys & Historier

Kapitel 20

Kategori: Stammen Icylake

 
Xeep jobbade som musiker, och hade minst sagt ett annorlunda sätt att åka till jobbet varje dag. Inte för att det var särskilt ovanligt på varken planeten Alienate eller Isistorm, men i Dragon Valley fick man lätt några ögon efter sig.


Olive hann bara gå tillbaka till jobbet i en dag. Hon hade blivit gravid igen! Hon spenderade mycket tid med draken och Apricot. Sedan hade hon blivit mycket mer social. Hon kunde i alla fall hålla en något sånär normal konversation utan att flippa ut.

 
Det var skönt att kunna lägga ner mycket tid på Apricot. Olive förstod att Hawthorne skulle ha svårt att förlåta henne. Han kanske aldrig skulle göra det... Hon torkade en tår och hoppades på att han en dag skulle förstå. Att kärlek kunde förändras och att det mitt i allt kunde stå en ny där. Någon en kanske hade mer gemensamt med. Hawthorne var borta så mycket. Olive hoppades verkligen att Apricot inte skulle avsky sin mor då hon växte upp. 



Olive och Xeep sov inte som andra par, förstås. Xeep sov ju nästan aldrig. Och laddade han upp batterierna var det aldrig en särskilt intim upplevelse jämtemot henne. Det gjorde ingenting för Olive. Som sagt, hon kom ju från liknande förutsättningar som honom. 
 
 
Sedan blev det dags. Xeep hann så gott som komma hem från teatern där han spelade gitarr och gjorde uppdrag hela dagarna. Han bad Hawthorne snällt att vara hemma med sin syster medan han och mamma var på sjukhuset. Hawthorne ställde upp för sin systers skull, inte för någon annan.




Det hann bli morgon och Apricot hade inte velat sova på hela natten. Då Xeep störtade in genom dörren skrek Hawthorne på honom att han måste gå till skolan UTAN någon som helst sömn. Xeep tittade trött på honom och sa att han kunde göra vad han ville, förlossningen verkade inte gå så bra. "Olive skickade hem mig för att avlösa dig med Apricot. Vi får hoppas på att både din mor och framtida syskon klarar sig. Du får hata mig hur mycket du vill men hata inte din mor."


 
Hawthorne blev riktigt orolig över sin mamma. Han visste inte vad han kände om ett syskon till, men inte ville han förlora sin mamma. Hon må ha tagit ett riktigt dåligt och plågsamt beslut, men skulle hon försvinna skulle han inte ha någon förälder kvar...


Kommentera inlägget här: