Kapitel 2
Kategori: Stammen Icylake
Olive vankade av och an och höll på att spricka av nervositet inför alltihop. Vad hade stammen tänkt att hon skulle göra nu?!? Bara gå ut på stan och socalisera med folk kanske?! Inte Olives specialitet. Det var till och med några som hade röstat frivilligt för att få bli den som slapp livet på planeten Isistorm (fastän Olive tyckte att det var det bästa livet), men det spelade ingen roll. "Regler vad regler", som den äldste i stammen alltid sa. Han var väl typ 200 år.
Men plötsligt sken hon upp. Hon... bodde ju... själv. HON KUNDE SPRINGA NAKEN!!!!
Olive blev så uppslukad av frihetskänlan och vände tvärt då hon insåg att hon sprungit naken ut ur huset. Glädjen var borta och hon slåg sig åter ner vid köksbordet och satt där resten av dagen.
Olive blev så uppslukad av frihetskänlan och vände tvärt då hon insåg att hon sprungit naken ut ur huset. Glädjen var borta och hon slåg sig åter ner vid köksbordet och satt där resten av dagen.
Pest och pina - Det var morgon. Olive hade alltid sovit för länge, sovit för mycket, ja ägnat sig åt aktiviteten sömn lite för mycket. Hon gillade ju inte riktigt gemenskap, så då kunde hon ju sova istället. Den här första morgonen vaknade hon i alla fall innan det hunnit ljusna. Hennes enda lilla ljus brann bredvid sängen och hon antog att det bara var att bita ihop och försöka göra en "dag" av det här. -Vill bara inflika med att det här är den snyggaste simmen jag någonsin gjort! /skaparen
Olive hade fått tydliga instruktioner om att man åt på planeten Sims. Hon förstod först inte grejen. De enda de levde på i Isidor var vätska och luft. Hunger existerade inte där. Inte på grannplaneterna heller. Hennes pappa hade hyrt instruktionsfilmer och böcker som visade hur man åt och vad som var bra i näringsväg. Olive tyckte att hon klarade av sin första måltid ganska bra. Det var ju OTROLIGT GOTT om inte annat!!
Olive hade fått tydliga instruktioner om att man åt på planeten Sims. Hon förstod först inte grejen. De enda de levde på i Isidor var vätska och luft. Hunger existerade inte där. Inte på grannplaneterna heller. Hennes pappa hade hyrt instruktionsfilmer och böcker som visade hur man åt och vad som var bra i näringsväg. Olive tyckte att hon klarade av sin första måltid ganska bra. Det var ju OTROLIGT GOTT om inte annat!!
